Background: Breastfeeding frequency decrease in Sweden and infants born preterm is a particularly vulnerable group to not be breastfed according to current recommendations. Mothers of preterm infants have an extra need of support from the health care system. Mothers' self-efficacy in breastfeeding affects the outcome of breastfeeding. Health professionals' attitudes to breastfeeding have an impact on the breast feeding support they provide to the mothers.Aim: To investigate whether an intervention could strengthen self-efficacy in breastfeeding among mothers of premature babies. A further aim was to investigate whether the intervention influenced health professionals' attitudes to breastfeeding.Method/Design: An experimental study with quantitative approach in the form of questionnaire survey was conducted.

Amningsförekomsten har minskat i Sverige de senaste Ären. Studier har visat att amning ger flera hÀlsovinster hos barn och mammor samt att mammornas tillit till sin förmÄga att amma har betydelse för amningsutfallet. Syfte: Att undersöka mammors tillit till sin förmÄga att amma samt att se om mammornas tillit pÄverkade amningsutfallet nÀr barnet var fyra mÄnader, efter att mammorna genomgÄtt Sensus förberedande amningskurs under graviditeten. Design/ Metod: En kvantitativ, experimentell och prospektiv design valdes för att genomföra studien. En interventionsstudie utformades med en före-efter design. Interventionen utgjordes av totalt fyra kurstillfÀllen. EnkÀten Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) anvÀndes för att mÀta kvinnornas tillit till amning och fylldes i av kvinnorna vid tre tillfÀllen, den sista nÀr barnet var fyra mÄnader gammalt.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som anvÀndes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsÀttningar, motstridiga rÄd, svÄrigheter, positiva erfarenheter och samhÀllssyn. Att fÄ motstridiga rÄd frÄn sjukvÄrden var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika kÀnslomÀssiga svÄrigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde ocksÄ att de hade bristfÀllig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sÄgs som nÄgot naturligt men förvÀntningarna stÀmde inte överens med upplevelsen.

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvĂ„r. År 2008 Ă€ndrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i mĂ„ttlig mĂ€ngd. Syfte: Att undersöka vilka attityder förĂ€ldrar uttrycker pĂ„ förĂ€ldraforum angĂ„ende alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka förĂ€ldrainriktade webbsidor för att hitta inlĂ€gg om förĂ€ldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlĂ€gg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, frĂ„n tre förĂ€ldraforum ut.

Under mÄnga Är kÀmpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrÀmjande samhÀlle och man ville gÄ ifrÄn idén om att amma pÄ sÀrskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet pÄ amning Àr ensidigt ifrÄn BarnavÄrdscentralen. Syftet med den hÀr studien har varit att fÄ en bild av hur dagens mödrar ser pÄ amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna Àr beroende av omgivningens stöd men nÀr det handlar om mötet med barnsjuksköterskan sÄ Àr ett samtal dÀr bÄda Àr delaktiga att föredra mer Àn att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert..

Den hÀr uppsatsen Àmnar svara pÄ frÄgan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gÀllande Àmnet Àr fokus för vÄr undersökning. Genom att anvÀnda teorier om genussystemets isÀrhÄllande, performativitet och maskulinitet faststÀller vi att maskuliniteten Àr förÀnderlig och dÀrmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning Àr kontext ? och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej.

Internationellt sett Àr amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat nÄgot senaste Ären. Studier visar att instÀllningen till amning Àr positiv, men att kvinnor upplever svÄrigheter i samband med amning samt en brist pÄ information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, dÀr data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehÄllsanalys.

Att stötta mamma och barn i övergÄngen frÄn sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning Àr en omfattande och viktig del i omvÄrdnaden pÄ en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process Àr begrÀnsad. Forskning har mestadels fokuserat pÄ nÄgon eller nÄgra aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning pÄ en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn pÄ amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gÄ frÄn sondmatning till amning samt hinder och underlÀttande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ dÀr tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn pÄ amning.

Amning vÀcker ofta starka kÀnslor och har förÀndrats genom tiderna. FrÄn att ha varit nÄgot naturligt blev amningen omgÀrdad av regler pÄ 1800-talet. Reglerna gjorde amningen svÄr att upprÀtthÄlla vilket ledde till att synen pÄ amning förÀndrades till nÄgot besvÀrligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hÀlsoeffekter för bÄde kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter.

PÄ de flesta svenska sjukhus har samvÄrd av mor och barn efter förlossning efterstrÀvats eftersom samvÄrd bland annat frÀmjar amning. I samband med kejsarsnitt och dÄ barnet inte mÄr vÀl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller lÀngre tid, vilket pÄverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmÄga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med lÄg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt Àn de som har hög tillit. Syftet med studien var att jÀmföra nyblivna mödrars tillit till sin förmÄga att amma dÄ mor och barn vÄrdas tillsammans respektive vÄrdas separerade efter förlossning.

Bakgrund: SmĂ€rtlindring under förlossning och amning Ă€r tvĂ„ stora kompetensomrĂ„den inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smĂ€rtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smĂ€rtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat pĂ„ enstaka smĂ€rtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas sĂ„ledes dĂ€r hela spektrumet av smĂ€rtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till tvĂ„ mĂ„naders Ă„lder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smĂ€rtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgĂ„ngna barn, vilka faktorer som Ă€r associerade med respektive smĂ€rtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smĂ€rtlindringsmetod och amning vid tvĂ„ mĂ„naders Ă„lder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie dĂ€r 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro lĂ€n ingick.

Studien syftet Àr att undersöka om barn som har ammats lÀngre Àn ett Är har ökad risk för karies före sex Ärs Älder. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie dÀr databaserna Cinahl, Cocharane och PubMed har sökts. Resultatet baserades pÄ fyra kohortstudier och tio tvÀrsnittsstudier. Resultatet av dessa fjorton studier kan indelas i tvÄ riktningar, studier som visar att amning lÀngre Àn ett Är ökar kariesrisken och studier som indikerar att amning inte ökar risken för karies. Slutsatser: UtifrÄn resultatet av artiklarna fÄr det anses att det vetenskapliga underlaget Àr otillrÀckligt för att hÀvda att amning ökar risken för kariesutveckling..

Att fÄ barn och bilda familj Àr en omvÀlvande hÀndelse i en kvinnas liv. Blivande förÀldrar har ofta en bild av att deras nyfödda barn skall ammas. Att amma Àr nÄgot en kvinna kan behöva lÀra sig och det kan gÄ olika lÀtt för olika kvinnor. I vÄrt arbete som neonatalsjuksköterskor hjÀlper vi mödrar med amning och det har vÀckt frÄgan hos oss om kvinnor upplever att de fÄr det stöd vid amning som de behöver. Syftet med pilotstudien Àr att beskriva förstagÄngsmödrars upplevelse av stöd vid amning av sjuksköterskor pÄ BB/egenvÄrdsavdelning och pÄ BVC under barnets första 3 mÄnader.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som anvÀndes pÄ en neonatalavdelning för att frÀmja amningen hos prematura barn. Arbetet Àr en systematisk litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar anvÀndes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. LitteraturgenomgÄngen visade att det fanns ett flertal metoder för att frÀmja amning av prematura barn pÄ neonatalavdelningen. FörÀldrarna behöver fÄ hjÀlp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstÄ att det Àr dem som Àr av största betydelse för barnet.

Under min praktikperiod pÄ BB i Valencia, Spanien uppmÀrksammade jag att det inte fanns ?AmningsvÀnliga? sjukhus, samtidigt som mÄnga nyblivna mödrar beskrev de svÄrigheter de hade till en vÀl fungerande amning. Detta vÀckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de fÄr det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frÄgor.